OS-guld till Almby IK! (Ja,nästan)

Marcus Hellner, bror till Linda som har representerat vår stolta klubb, lyckades avsluta efter att de andra svenska herrarna gett honom ledningen. Särskilt starkt av Anders S, som lyckades hålla sig kall. Stooort! OS-guld, OS-guld, OS-guuld!

Mästerkocken trollar med rester

Dags för lite matbloggande igen.
Vad gör man med en överbliven skvätt potatis-, purjo- och ädelostsoppa? Dessutom finns en liten bit falukorv i kylen. Det får bli en pastasås.
Fräs en hackad vitlöksklyfta i olivolja tillsammans med den strimlade falukorven. Tillsätt soppan och en liten burk stora vita bönor. Släng i ett gäng lättkokta broccolibuketter. Servera med ekologisk spagetti. Dögott!

Om jag överlever ska jag springa 4-minutersintervaller i mässan i kväll under ledning av Jonhed. Mitt distanspass i lördags snöade inne och istället blev det styrketräning i form av snöskottning i Lillån. I söndags sprang jag intervaller med ÖAIK i mässan och igår blev det lite återhämtning på löpbandet.

Det är stooort!

Äntligen fick Marcus Hellner vinna och dessutom efter att ha hjälpt Johan Olsson. Härligt! Min idol Anders Södergren offrade sig ännu mer och kom före skitgrisen Northug. Fantastiskt! Guld och brons.
Anders får min bragdmedalj. Elofsson gråter och uttrycker en hel nations känslor. Ingen kan prata för alla gråter.
OS-guuuld!
(Jag tror jag ska köpa ett par skidor på måndag.)

Snöskottning

Dagens distanslöpning blev ersatt av snöskottning hos dottern i Lillån. Ett riktigt jobbigt pass. Det var 12-13 grader kallt så jag hade ganska mycket kläder på mig och blev helt genomsvettig. Som det ser ut nu så blir det väl att åka dit i morgon igen och skotta. Tröstlöst.
Klubbens skiddag med tävlingar i både skid-O och vanlig skidåkning blev inställd. Det var tredje gången i vinter som klubben tvingats ställa in eller skjuta upp en ungdomstävling i skidåkning på grund av för mycket snö.

Titta det snöar

Titta det snöar. Allting är vitt, vitt, vitt.
Kan man genomgå någon form av terapi som förvandlar en från vinterskeptiker till snöälskare?
Det kan väl räcka nu, eller?

Orientering kan ju vara riktigt kul

Igår sprang jag Nattcupen, eller Vinterserien kanske det heter numera. Christer T hade lagt banor kors och tvärs genom Brickebacken, en terräng som passar mig bra. Vid första och andra kontrollerna fick man snöpulsa en bit in i skogen och det kändes att det tog på benen. Jag hamnade i rygg på en av landets bästa 50+ löpare och fick lära mig att man kan göra rakt på-vägval även på en sån här bana. På ett par ställen där jag skulle ha sprungit längre vägval och följt cykelbanorna sprang vi istället rakt ut på bilvägar. Sen gällde det att ta sig tillbaka genom snödrivorna och på ett ställe fastnade vi rejält i en översnöad taggig häck.
Jag tror jag ska vara med på de återstående deltävlingarna i nattcupen som efter vad jag har hört kommer ha liknande banläggning på vägar och cykelbanor.
I kväll sprang jag åtta kilometer på löpband och det var inte alls lika kul. På lördag blir det distans från Ljungstugan 11 00.

Det är skillnad

Sitter och tittar på tjejerna som springer 5000 meter på GE-galan. De håller 34-35 sekunder per varv och 2.50 på första kilometern.
När jag springer så jag tycker det går fort brukar jag hålla 47-48 per varv, alltså runt 4 minuter per kilometer. Men det är klart, jag tillhör ju inte världseliten och inte är jag från Etiopien heller. Visst är det kul att se duktiga löpare i aktion?