Tre tappra friidrottare..

representerade Almby IK i Göteborgsvarvet igår. Det passade bra att fira klubbens återinträde i Svenska Friidrottsförbundet med att springa världens största halvmara. Vi har inte varit med på varvet sedan -06 och räknades därmed som nybörjare och fick starta i startgrupp 17 av 20.
Totalt var cirka 54 000 anmälda, men det blev till sist 41 000 startande. varav 40 000 fullföljde.
Det är en väldigt speciell utmaning att försöka springa på en skaplig tid när man står i de bakre leden. Man kommer hela tiden ifatt nya långsammare löpare, som inte alltid håller till höger, så man får kryssa fram i ryckigt tempo. Jag tror trots allt att man har mest nytta av folkmassan, åtminstone om man nöjer sig med tider mellan 1. 40-1.50. Själv gick jag ut en liten aning för hårt och blev rejält trött de sista tre kilometerna, men sänkte min tid från förra varvet med ett par minuter till 1.39.22 som jag är helt nöjd med.
Klubbkompisarna Mina och Kalle var inte riktigt nöjda. Kalle har ju kondition och styrka så det räcker, men eftersom han bara har satsat på långfärdsskridskor och orientering så har han inte asfaltsvana i benen. Mina hade druckit för mycket vatten och tvingades köa i sex minuter vid en bajamaja.
Apropå kissnödig, så var det dummaste jag såg utefter banan en överviktig gubbe i min ålder som försökte kissa i en pappmugg medan han sprang istället för att stanna ett par minuter. Det hade han haft tid med.