Länge, länge är det för kallt och så plötsligt...
Nu har man väntat på värmen så länge och så kommer den precis till starten på Varvet. Jag är normalt inte särskilt känslig för värme, men idag kom den som en klubba efter halva loppet. Motivationen tog slut. "Varför håller jag på med det här?", var frågan och så gick "beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över"(Hamlet).
När mina döttrar var yngre och elakare brukade de säga att jag hade "bonnbränna", eftersom jag var solbränd på armarna, men inte på övriga kroppen. Bilden ovan föreställer "löparbränna" och avtrycket på min axel efter vårt nya linne.
1 kommentar:
Aj, aj, aj. Glad att jag inte sprang. Galet jobbigt med gassande sol när man springer lopp. Fantastiskt bra gjort att inte bryta!
Skicka en kommentar